Bloggen – mer än släktberättelser

Bloggen i PastPaths är byggd för längre texter. Den passar för släktberättelser, men går att använda till mycket mer: som anteckningsblock för en fråga du utreder, som forskningsdagbok eller som plats för avskrifter av gamla dokument.

Det som gör bloggen användbar i forskningen är att varje inlägg kan kopplas till personer, platser och händelser, få källhänvisningar, kategorier och taggar – och innehålla bilder, ljud, video och dokument. Texten blir aldrig ett fristående dokument som är svårt att hitta igen.

→ Bloggen i manualen

Fem sätt att använda bloggen

1. Släktberättelsen

Den klassiska användningen: "Annas resa till Amerika", "Mormors barndom på Långsjö".

• Lägg in foton, brev och dokument i löpande text med mediaknappen.
• Koppla personerna, platserna och händelserna som berättelsen handlar om.
• Blir berättelsen lång – dela upp den i en serie med flera delar. Läsaren kan bläddra mellan delarna direkt i inlägget.

2. Faktasamlaren

Ett inlägg per fråga eller ämne där du samlar allt du hittar: "Allt om torpet Lerbäck", "Båten Anna seglade med", "Kumla sockens bouppteckningar 1840–1860".

• Skriv ner fynden allt eftersom, med var du hittade dem.
• Lägg till källhänvisningar direkt på inlägget – samma källor som du använder på personer och händelser.
• Koppla platsen och de personer som förekommer. Inlägget dyker då upp i sammanhanget när du senare tittar på dem.

En faktasamlare får gärna vara ofärdig. Låt den stå som Utkast tills du är klar med ämnet.

3. Forskningsloggen – håll ihop forskningen

Hur hittade du egentligen uppgiften om Eriks föräldrar? En forskningslogg sparar vägen dit: vilka källor du sökte i, vad som inte gav något och varför du drog en viss slutsats.

• Välj inläggstypen Forskningslogg.
• Skapa en kategori, till exempel "Forskningsloggar", så hittar du alla loggar samlat.
• Koppla personen eller personerna loggen gäller.

Forskningslogg eller forskningsnotis?

En forskningsnotis är en kort lapp om vad du ska göra härnäst. En forskningslogg i bloggen är den längre berättelsen om vad du har gjort och vad du kom fram till. De kompletterar varandra – notisen pekar framåt, loggen bakåt.

4. Dagboken

Skriv ett inlägg efter varje forskningstillfälle: vad du letade efter, vad du hittade och vad du vill göra nästa gång. Med tiden blir det en dagbok över din forskning.

• Ett inlägg per dag eller per arkivbesök räcker.
• Taggar som ortnamn eller släktnamn gör att du senare hittar alla dagar då du arbetade med en viss gren.
• Sätt gamla inlägg som Arkiverad om du vill hålla listan kort utan att radera något.

5. Avskriften

Bouppteckningar, brev och domböcker är svårlästa. En avskrift i bloggen gör innehållet sökbart.

1. Lägg in den skannade sidan i inlägget – en bild visas i texten, en PDF blir en länk som öppnas utanför PastPaths.
2. Skriv av texten under bilden.
3. Lägg till källhänvisningen till originalet.
4. Koppla personerna som nämns.

Sökningen i blogglistan letar i både titel och innehåll, så ett namn i avskriften hittas även om det inte står någon annanstans.

Hitta tillbaka

Ju fler inlägg du skriver, desto viktigare blir det att kunna hitta dem igen:

• Sök i blogglistan – på titel och innehåll.
• Filtrera på status, inläggstyp, kategori eller serie. Med en serie vald visas delarna i ordning.
• Öppna en person, plats eller händelse. Fliken Blogg visar alla inlägg som är kopplade dit.
• Klicka på en tagg eller kategori var som helst i appen. Taggens sida listar allt som har den – personer, platser, händelser, media och blogginlägg.
• Relaterade inlägg visas längst ner i ett inlägg: andra inlägg om samma personer.

Komma igång

1. Bestäm två eller tre kategorier, till exempel Berättelser, Forskningsloggar och Avskrifter.
2. Skriv ditt första inlägg om något du håller på med just nu.
3. Koppla minst en person eller plats – då hör inlägget till forskningen från början.

---

Senast uppdaterad: 2026-10-18